Tittar på Lyxfällan på TV3, en vuxen man sitter och gråter då han måste sälja alla sina tv spel och sina tvspels konsoller, och det var flera kosnoller och massvis av spel.
Han gråter, ta inte mitt xbox, jag har ingenting kvar då. Programledaren får försöka övertala honom om att han har ju sin familj, men det verkade nästan som om spelen var viktigare...
Han har ju själv satt sig i den sittsen, hur tänker man då?